Synliga sökvägar i forum – Du är här:ForumBrunnsforumet: FAQFAQ

FAQ

Citat

Varifrån hämtar en geoenergianläggning värme respektive kyla?

De bästa och mest stabila energikällorna är berg och grundvatten, men även jord och sjöar kan användas. Energin som håller berget varmt (på de djup som är aktuella för geoenergianläggningar) kommer nästan enbart från solen och varm nederbörd/vind. Man kan också lagra sommarens värme för att använda på vintern, eller spara spillvärme från processer.

 

Finns det berg överallt?

Ja, men på många ställen måste man borra sig genom jordlager för att nå det.

 

Hur djupt måste man borra för komma ner till berg?

Det kan variera inom vida gränser. Medelvärdet i Sverige är cirka 7 meter men jordlagret kan vara tiotals meter tjockt. På Sveriges Geologiska Undersöknings hemsida (sgu.se) kan vem som helst kontrollera hur det ser ut via kartvisaren.

 

Hur djupt borrar man för att installera geoenergi i form av bergvärme?

Borrhålets djup bestäms framför allt av hur mycket energi du måste utvinna för att värme ditt hus och ditt tappvarmvatten. Ju mera värme som behövs, desto djupare måste borrhålet bli. Tänk också på att en effektivare värmepump drar mindre el och hämtar mer värme från berget. Det betyder att en effektivare värmepump kräver ett djupare borrhål.

Borrhålets djup påverkas också av följande faktorer:

  • Bergets värmeledningsförmåga
  • Grundvattenytan
  • Jorddjupet
  • Markens temperatur

Det är viktigt att det så kallade aktiva borrhålsdjupet anges i offerten av den som ska leverera din geoenergianläggning. Aktivt borrhålsdjup är den del av borrhålet där kollektorn har kontakt med det omgivande berget via exempelvis vatten, fyllning eller annat medium som transporterar värme. I den del av borrhålet som ligger ovanför grundvattenytan sker normalt bara ett mycket litet energiutbyte.

Det totala borrhålsdjupet som krävs för ett visst aktivt djup får du då fram genom att lägga till avståndet från markytan till grundvattennivån. Det är det totala borrhålsdjupet som ligger till grund för beräkning av borrningskostnaden.

 

Hur länge räcker värmen i berget?

Är anläggningen rätt dimensionerad, kommer borrhålet att kunna leverera värme för all framtid. En geoenergianläggning sänker temperaturen i berget närmast borrhålet då värme tas ur berget. Men sänkningen kompenseras av att energi flödar in från bergmassan. Ju mer temperaturen sänks desto snabbare flödar energin in mot borrhålet. Man räknar med att temperaturen stabiliseras efter cirka fem år och blir några få grader lägre än före borrningen. Om din värmepump överbelastar borrhålet kommer det leda till att temperaturen sänks ytterligare.

Det är alltså viktigt att dimensioneringen av anläggningen görs korrekt så att man får fram rätt borrhålsdjup. Vanligen räknar man med att uttaget av energi, beroende på geologi och temperatur, kan variera mellan 10-30 watt per meter borrhål vid kontinuerlig drift. Ju längre norrut i landet desto lägre är den genomsnittliga temperaturen i berget, vilket måste kompenseras med längre borrhål.

 

Kan jag borra ett grundare borrhål än rekommenderat?

Nej – borrhålet kommer helt enkelt inte att kunna leverera den mängd energi som anläggningen kräver. Det finns då risk att anläggningen fryser eller fungerar sämre på grund av låga driftstemperaturer.

Tänk också på att fastighetens energibehov kan komma att förändras i framtiden.

 

Kan jag borra ett djupare borrhål?

Naturligtvis kan du borra djupare hål, men det är inte nödvändigt för att säkerställa att anläggningen fungerar. Däremot rekommenderas att borrhålets djup ökas med 20-25 procent jämfört med standardvärde, om anläggningen ska ingå i ett så kallat lågtemperatursystem, exempelvis golvvärme. I dessa system arbetar värmepumpen effektivare vilket innebär ett större energiuttag ur borrhålet vilket i sin tur måste kompenseras med ett djupare borrhål.

Tänk också på att fastighetens energibehov kan komma att förändras i framtiden.

 

Var bör värmepumpen placeras?

Det vanligaste är att värmepumpen placeras inomhus, exempelvis i grovkök eller källare.

 

Var på tomten är bäst att borra efter energi?

Ett borrhål ska placeras på ens egen tomt. Det betyder att vid lutande borrhål ska borraren se till att inte passera tomtgränsen. Brunnen ska inte placeras närmare än tio meter från tomtgränsen utan grannens medgivande.

Med tanke på dragning av ledningar ska borrplatsen ligga så nära huskroppen som möjligt, dock inte närmare än fyra meter från husväggen. Risken att skada vibrationskänslig dränering eller grundläggning under borrningens första meter ökar ju närmre borrningen sker. I undantagsfall kan borrning ske närmare husväggen, men borrningen måste då ske varsamt och med minsta möjliga lufttryck.

Generellt är trånga passager eller innergårdar inget direkt hinder då det idag finns små, kompakta riggar som klarar av borrning ner till ett fåtal hundra meters djup.

 

Vad är borrkax?

Borrkax är det material som kommer upp till markytan i samband med borrning. Det består följaktligen av krossat bergmaterial från de geologiska formationer som genomborrats. I regel är kaxet uppblandat med det grundvatten som finns i berget. I stället för att frakta bort kaxet, kan det med fördel användas som utfyllnadsmaterial på tomten eller jordförbättringsmedel i den egna trädgården.

Varför borrar man ibland flera hål?

Anläggningar för uppvärmning av exempelvis stora villor, skolor och industrier måste kunna leverera stora mängder värme och kyla. Eftersom borrning ner till stora djup är kostsam och tekniskt sett mera krävande, borrar man i dessa fall flera grundare hål.

I enstaka fall kan de geologiska förutsättningarna göra att borrningen inte kan utföras som planerat. Exempelvis kan mängden vatten i berget vara så stor att neddrivningen inte kan fortsätta. Man är då tvungen att borra ett till hål för att leverera samma aktiva borrhålsdjup.

Hur nära varandra kan man placera en energibrunn och en dricksvattenbrunn?

Det beror helt och hållet på de geologiska och hydrogeologiska förhållandena på platsen. Generellt sett talar man om cirka trettio meter från en bergborrad brunn och tjugo meter från en grävd brunn som en säkerhetsgräns med tanke på själva borrningen. Eventuellt kan vattnet i en befintlig dricksvattenbrunn påverkas under en kort period, men risken för bestående skador är liten. Samråd alltid med borraren innan den slutliga platsen för energibrunnen väljs.

Kan vilken borrad brunn som helst användas som energibrunn?

Rent borrtekniskt finns det ingen skillnad mellan en brunn avsedd för dricksvatten och en energibrunn. Om borrhålet är tillräckligt djupt och dess diameter minst 105 mm (kollektorslangarna måste få plats), kan det användas som energibrunn. Känner du inte till borrhålets djup och diameter, kan du kontakta SGU:s brunnsarkiv. Sedan 1975 är det lagkrav på att brunnsborrare ska rapportera information om varje nyborrad brunn till SGU.

Kan en för grund brunn fördjupas för att öka dess energikapacitet?

Många vill gärna utnyttja gamla borrhål för energiutvinning. Är vattenkvaliteten i brunnen mycket dålig eller om vattnet har sinat kan den användas som energibrunn.

Rent tekniskt kan de flesta brunnar med en diameter på minst 105 mm fördjupas genom fortsatt borrning. Flertalet borrare vill dock inte åta sig arbetet på grund av att risken att fastna med borrutrustningen är relativt stor. Likaså har en borrare ansvar för de borrhål han/hon producerar och tar inte gärna över ansvaret för brunnar borrade av andra borrare.

 

Vad innebär saltvatteninträngning?

Inom vissa områden i Sverige, exempelvis nära kusten, på öar i havet, och på platser som legat under högsta kustlinjen kan man påträffa saltvatten på relativt små djup. I kustnära områden kan det vara så grunt som 30-50 meter under marknivån. Borrar man för djupt är risken stor att saltvattnet trycks upp i brunnen. Vill det sig illa sprider sig det salta vattnet till dricksvattenbrunnarna i området. Man undviker denna risk genom att täta av borrhålet på lämpligt djup för att isolera saltvattenzonen från det ovanliggande sötvattnet. Därför är det viktigt att kontinuerligt mäta salthalten på det uppborrade vattnet i samband med energiborrning.

 

Kan man använda samma brunn för dricksvatten och energiutvinning?

Det är tekniskt möjligt. Det finns dock ett par viktiga aspekter som måste beaktas. I en dricksvattenbrunn monteras vanligen en dränkbar pump nära brunnsbotten – i en energibrunn löper kollektorslangarna från marknivån nästan ända ner till botten. För att båda systemen ska få plats krävs det borrhål av något större diameter än vanligt.

När värmepumpanläggningen är igång, kyls vattnet i brunnen. Det leder i sin tur till att det går åt mer energi för att värma upp detta vatten, exempelvis för dusch eller matlagning. Det betyder att en del av den energivinst man får i sin geoenergianläggning försvinner.

En annan viktig faktor är förändring av borrhålets aktiva djup. Då vattennivån i brunnen sjunker i samband med att vatten används, minskar den aktiva borrhålslängden. Det påverkar direkt tillgången på värme. I brunnar med låg tillrinning kan detta resultera i att systemets kapacitet sjunker avsevärt.
Slutligen kan ett praktiskt problem nämnas. I en kombinerad dricksvatten-/energibrunn monteras kollektorn så att den hänger fritt ovanför pumpen, för att inte skadas av pumpens rörelser. Vid pumphaveri måste kollektorn tömmas på kylvätska och lyftas upp innan pumpen kan bytas. Det för med sig att hela kollektorinstallationen måste göras om, kylsystemet fyllas på nytt och så vidare. Hela denna procedur ökar naturligtvis risken för att skada kollektorslangen.

 

Vilka dimensioner är vanliga vid borrning av energibrunnar?

Det finns idag ingen föreskrift som reglerar brunnsdiametern. Standardmåtten för borrkronor som används av borrarna idag är 115, 140 och 165 mm.

Vilken borrhålsdiameter är bäst?

Valet av borrhålsdiametern beror helt på det djup och den utrustning som krävs för att brunnen ska fungera tillfredsställande. I en energibrunn vill man åstadkomma ett maximalt flöde av värme från det omgivande berget in i kollektorn. Därför ska borrhålsdiametern inte vara onödigt stor, av tekniska skäl dock minst 115 mm.

Vad är foderrör och varför använder man dem?

Foderrör är till för att skydda borrhålet mot att jordlagren rasar in. Dessutom hindras ytvatten från att tränga ner och förorena grundvattnet. Rören tillverkas vanligen av stål (plaströr förekommer) i längder om tre respektive sex meter. I samband med borrning av foderrör/neddrivning till fast berg, svetsas rörelementen samman så att en helt sammanhängande och tät rörledning bildas.

Enligt Normbrunn -16 ska alltid minst sex meter foderrör användas. Foderrören ska alltid drivas minst två meter ner i fast berg.

 

Kan man utvinna energi ur ett torrt borrhål?

Ja, det kan man, under förutsättning att det fylls med något material som säkerställer kontakten mellan kollektorslangen och berget. Man kan använda till exempel borrkax eller kvartssand. Bäst kontakt blir det med ett material som har hög värmeledningsförmåga. Det finns särskilda cementbaserade material för detta ändamål som kan pumpas ner i borrhålet.

I Sverige finns det knappast några områden där borrhålen är helt torra – efter en viss tid fylls de med vatten. Men om ett borrhål är helt tätt och inget vatten kommer in i det, då vattenfyller man det manuellt. Ett tätt borrhål släpper inte heller ut något vatten och borrhålslocket begränsar avdunstningen till ett minimum.

 

Normbrunn -16: vad är det för något?

Normbrunn -16 är ett dokument framtaget av Sverige Geologiska Undersökning. Där finns krav på konstruktionen av brunn och på borrningens utförande som bör gälla för att en brunn ska fungera väl samt minimera riskerna att grundvattnet påverkas negativt av borrningen.

Normbrunn -16 är inte en lag utan en branschnorm. Det betyder att det är viktigt att hänvisa till den i avtal för att de ska bli juridiskt bindande.

 

Vad menas med brunnens livslängd?

Ett energiborrhål har i princip en obegränsad livslängd med avseende på sin förmåga att leverera värme. Däremot kan de komponenter som ingår i installationen ha olika livslängd. Idag uppskattas livslängden hos stålfoderrören och kollektorslangen till cirka 100 år. Särskilda förhållanden, såsom att grundvattnet är väldigt salt, kan minska stålfoderrörens livslängd. Det finns då möjlighet att relina brunnen invändigt med plastfoderrör.

Kan ett borrhål användas för att kyla inomhusluften?

Ja, det går utmärkt. Det är dessutom så att samtidigt som kyla hämtas ur borrhålet värms det upp inför vintersäsongen vilket gör att värmepumpen kommer arbeta mer effektivt.

Eftersom varken radiatorer eller golvvärmeslingor är särskilt väl lämpade för att distribuera kyla kan det dock krävas en del extra installationer i huset. Ofta används en luft-vätska-värmeväxlare i ett ventilationssystem (mekanisk tilluft). Det här har gjort att kyla från borrhål framför allt används i större fastigheter även om tekniken lämpar sig precis lika bra även för villor.

 

Kan jag värma ett borrhål för att få ut mera värme på vintern?

Visst går det. Dels kan det ske genom att värmen från inomhusluften förs över sommartid till borrhålet via en lämpligt konstruerad värmeväxlarutrustning (se föregående fråga/svar). Dels kan direkt solvärme utnyttjas genom att via solfångare värma vätskan i kollektorslangarna. Finns ett solvärmesystem redan installerat i huset, blir kostnaden ganska begränsad.

 

Hur påverkas mitt hus och trädgård av borrningen?

Ett seriöst borrningsföretag skyddar både gräsmattan och huset så att dessa inte skadas i onödan. Som kund får du förbereda en körbar väg för riggen – räkna med minst två meters bredd. En rigg under arbete behöver en arbetsyta på cirka 3 x 4 meter – dels för att ställa upp riggen, dels för att borrarna ska kunna röra sig fritt runt om maskinen.

Även om många företag skyddar området närmast riggen med presenningar, får du räkna med avtryck i gräsmattan och en del “lervälling” runt själva borrhålet. I övrigt skyddas husfasaderna med presenning för att undvika stänk och minimera damm på fönstren med mera. Moderna borriggar drivs med tryckluft från en kompressor. Du får därför räkna med en hel del buller under arbetsdagen.

 

Hur lång tid tar det att borra en energibrunn?

Det tar ungefär en dag att borra ett genomsnittligt borrhål under normala förhållanden.

 

Vad menas med kollektorslang och kollektorvätska?

Kollektorn är en sluten slangslinga som förbinder värmepumpaggregatet med borrhålet. Vanligen löper den ända ner till borrhålsbotten.

Slangen är tillverkad av polyetenplast och har 32/40 mm i diameter. Slangen får inte vikas när den sänks ner i brunnen. Därför svetsar man på en U-böj som gör att kollektorvätskan kan cirkulera utan hinder i slangen. Till U-böjen hör en bottenvikt som hjälper till när man sänker slangen ner till botten av brunnen.

Kollektorvätskan (kallas även brine eller köldbärare) består av en blandning av vatten och etanol. Etanolen utgör cirka en tredjedel av den totala volymen vätska. Dess uppgift är att förhindra att kollektorvätskan fryser. Ren etanol är en mycket miljövänlig produkt som knappast kan skada miljön omkring borrhålet om det eventuellt skulle läcka.

 

Hur djupt behöver jag gräva ner kollektorslangen mellan brunnen och huset?

Vanligen läggs kollektorslangen cirka 50 cm under markytan. Slangen tilläggsisoleras normalt endast på den kalla delen, det vill säga den som leder kollektorvätskan från huset till brunnen. Som isolering kan exempelvis så kallad markisolering, som läggs ovanpå slangen, användas.

Det är även vanligt att färdigisolerad slang används. Den vanliga PE-slangen är då klädd med isolering och ett korrugerat plaströr.

Läs gärna Svenskt Geoenergicentrums riktlinjer för förläggning av kollektorslang i mark för konsumentanläggningar.

 

Vilka ingrepp måste jag göra i husfasaden?

Vanligtvis placeras värmepumpen i husets befintliga pannrum, ett källarutrymme eller grovkök. Kollektorslangarna måste då dras igenom husväggen, gärna under marknivån. Med lämplig borrmaskin (slagborr eller diamantborr) borras hål i husgrunden (källarmuren), vilka efter installationen tätas med expanderande fogskum. Det är viktigt att det tätade genomföringshålet inte släpper in någon fukt, då det kan få till följd att husgrunden skadas. Alternativt kan en ventilationstrumma användas.

 

Hur kan jag veta vilket företag jag ska anlita?

Sverige har, i motsats till flera andra länder, inte infört något krav på statligt tillstånd för yrkesverksamma borrare. För att skydda miljön och konsumenterna har därför SGU (Sveriges Geologisk Undersökning) tagit fram Normbrunn -16. De har också utfärdat rekommendationer vid installationer av värmepumpar.

För att försäkra dig om att geoenergianläggningen ska motsvara de kvalitets- och miljökrav du har rätt att förvänta dig, ska installations- respektive borrningsföretaget uppfylla följande krav:
1. Kunna uppvisa ett giltigt F-skattebevis.
2. Ha gällande ansvars- och miljöansvarsförsäkringar som täcker eventuella skador.
3. Ha erfarenhet av energiborrning och vara certifierat för sitt verksamhetsområde.
4. Vara medlem i någon branschorganisation.
5. Arbeten ska utföras i enlighet med gällande Normbrunn.

 

Syns det utifrån att man har installerat geoenergi?

En professionellt utförd installation är i stort sett är osynlig utomhus. Direkt efter installationen syns spår efter det uppgrävda diket för kollektorslangen. I marken/gräsmattan syns även avtryck/spår efter borriggen (ju lättare rigg desto mindre åverkan) och likaså spår efter borrkaxet i närheten av borrhålet. Det tar inte långt tid förrän dessa spår försvinner helt. Energibrunnen kan avlutas under mark med ett tätt lock och syns då inte alls. Den kan också förses med en inspektionsbrunn som kan avslutas i eller strax ovanför markytan så att man lätt kan komma åt brunnen i framtiden. Om mekaniska kopplingar använts är detta ett krav. Inspektionsbrunnen kan i sin tur förslagsvis kamoufleras under en utomhuskruka eller bärbuske.

 

Behövs det tillstånd för energibrunn?

Det råder anmälningsplikt för värmepumpsinstallation med brunn – kontakta miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i din kommun i god tid innan borrningsarbeten påbörjas. Vissa områden omfattas även av tillstånds- och/eller bygglovsplikt. Eventuella tillstånd ska sökas hos miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i din kommun.

 

Får jag garanti på utfört installations- och borrningsarbete?

Alla arbeten åt privatpersoner i samband med installation av en geoenergianläggning omfattas av konsumenttjänstlagen. Självklart får företaget vidga sina garantiåtaganden genom avtal, men konsumenttjänstlagen får aldrig kringgås eller avtalas bort. Det finns inte idag något som beskrivs som “alla i branschen förekommande garantier”, även om oseriösa företag påstår motsatsen. Som konsument ska du därför alltid kräva skriftliga garantier, särskilt när dessa sträcker sig längre än konsumenttjänstlagens krav.

 

Vilka intyg och dokument ska borrningsföretaget överlämna efter avslutat arbete?

Det är vanligt att borrningsföretaget, utöver själva borrningen, även installerar kollektorslangen och drar fram den innanför husväggen. Först och främst ska ett borrningsprotokoll med grundläggande uppgifter om borrhålet lämnas över till konsumenten (borrningsdatum, djup, dimension, antal meter foderrör, grundvattennivåläge, vissa geologiska uppgifter). Protokollet skickas även till SGU, Sveriges Geologiska Undersökning eftersom borrningsföretaget är skyldiga enligt lag att skicka in uppgifter om brunnen.

Du bör också kräva att borrhålets läge på fastigheten (exempelvis i förhållande till huset) markeras på en skiss och att en distansskylt sätts upp på lämplig plats.

I samband med att kollektorn monteras ska provtryckning göras och tillämpligt protokoll lämnas över till konsumenten. Saknar du något av dessa dokument, kontakta omedelbart din leverantör.

Det är en mycket god idé att ovanstående specificeras i avtalet innan arbetet påbörjas för att undvika missförstånd.

 

Vilken tid på året är lämpligast för att installera geoenergi, exempelvis bergvärme?

Du kan installera olika former av geoenergi, till exempel bergvärme, året runt. Borrning på vintern, i frusen mark, är på sätt och vis lättare, då borrkax inte flyter ut över gräsmattan i samma omfattning som på sommaren. Dessutom är risken att riggen ska skada gräsmattan/marken mindre. Däremot är det mer arbetskrävande att gräva och installera kollektorslangen. Man borrar inte vid sträng kyla.

 

Vad gör jag om anläggningen inte fungerar som jag har tänkt mig?

Är du av någon anledning inte nöjd med installationen, ska du i första hand kontakta entreprenören/installatören för att diskutera problemen. Begär skriftligt svar på dina anmärkningar. Tycker du att samtalet inte leder någon vart, kontakta Svenska Kyl & Värmepumpföreningen för eventuell anmälan.

 

Kan flera fastigheter utnyttja samma energibrunn?

Tekniskt sett är det möjligt, men är inget vi rekommenderar. Först och främst krävs det ett så kallat servitut och avtal för anslutna användare. För att tillgodose det ökade energibehovet, måste brunnen dels bli avsevärt djupare. För att cirkulera köldbärare från flera värmepumpar måste borrhålets diameter ökas. Det är inte alltid ekonomiskt lönsamt. Vid större antal användare får du överväga separata anläggningar (ett för varje hus) eller en gemensam värmecentral där en större värmeanläggning installeras. Den vanligaste lösningen, och ofta den billigaste, är att varje hus förses med en egen värmepumpanläggning.

 

Hur kan jag kontrollera att borrningsföretaget följer gällande Normbrunn och kvalitetskrav?

Någon standardiserad garantiblankett finns inte. I offerthandlingarna eller i ett eventuellt kontrakt bör det anges tydligt att borrningen kommer utföras enligt den senaste normen (i skrivande stund Normbrunn -16). Genom att välja ett borrföretag som är anslutet till Borrföretagen kan du vara trygg i att arbetet utförs enligt normerna. Om du och företaget ändå inte skulle komma överens finns en möjlighet att lyfta frågan till Borrföretagens reklamationsnämnd.

 

Vilka dokument/blanketter borde finnas med i offerten respektive dokumentationen?

 Offerten ska innehålla uppgifter om den erbjudna anläggningen och leveransvillkor:

* beskrivning av tjänsten och dess omfattning.

* vilken pump och andra nödvändiga komponenter ingår

* borrhålsdjup

* totalpris inklusive borrning, moms och andra avgifter. Eventuella rörliga delar av priset specificeras tydligt.

* eventuella förbehåll (exempelvis att röjning av buskar och dylikt inte ingår)

* försäkran om att Normbrunn -16 följs

* information om offertens giltighetstid

* energi- och ekonomikalkyl omfattande de första 10 åren ska bifogas för att olika offerter ska kunna jämföras

Energikalkylen ska bland annat visa:

* uppskattad total energianvändning

* eventuell besparing mot existerande värmekälla

* uppvärmd yta

* beräknad rumstemperatur och dimensionerande utetemperatur

Ekonomikalkylen ska baseras på verkliga elpriser och bör ta hänsyn till eventuella finansieringslån, underhållskostnader med mera.

När installationen är klar bör en anläggningspärm finnas med:

* provtryckningsprotokoll

* borrningsprotokoll

* installationsrapport

* underhållsinstruktioner

En installatör certifierad av Svenska Kyl & Värmepumpföreningen överlämnar även informationsmaterial om SKVP:s värmepumpförsäkring. Saknar du något i dokumentationen, kontakta omedelbart installatören.
Observera att offertunderlaget ofta utgörs av kundens egna uppgifter om oljeförbrukning, rumstemperatur, uppvärmd yta med mera. Avviker underlaget från de faktiska förhållandena, blir naturligtvis offerten felaktig.

 

Hur vet jag att anläggningen levererar den mängd energi som utlovat?

Vissa värmepumpar har inbyggd energimätare. Ta för vana att åtminstone under det första året efter installationen föra en dagbok där avläst elförbrukning, ute- och innetemperatur och andra specifika värden antecknas. På det sättet dokumenterar du hur anläggningen fungerar, samtidigt som du får bra underlag för att bedöma husets energianvändning. Vid större avvikelser från den i offerten angivna energianvändningen, kontakta installatören/leverantören för att kontrollera och justera anläggningen.

Det går också att montera en energimätare som mäter den värmemängd som pumpen levererar till huset istället för bara elen som går åt att driva pumpen.

 

Vilket värmepumpsystem ska jag satsa på?

 Även om det finns flera olika uppvärmningssystem, framstår fyra av dem som de mest effektiva:

* bergvärme

* ytjordvärme

* sjövärme

* grundvattenvärme

I de tre förstnämnda använder man sig av slutna kollektorslangar fyllda med en lämplig köldbärarvätska. Ett grundvattensystem utformas som ett så kallat öppet två-brunnssystem, där vattnet pumpas upp till ytan från den ena brunnen, går via en värmeväxlare för att sedan återföras till grundvattenmagasinet via den andra brunnen.

Sjövärmesystem utnyttjar sjö-, havs- eller flodvatten som värmekälla. Ytjordvärmesystem hämtar energin ur det ytliga jordlagret. Kollektorslangen förläggs på cirka 50-100 centimeters djup och slangslingorna sprids över en relativt stor yta för att inte stjäla värme från varandra.
Ett bergvärmesystem hämtar energi ur en djupborrad energibrunn och tar därför knappt någon markyta i anspråk.
Av dessa ovan nämnda system är en bergvärmeanläggning den mest flexibla och den som påverkar närmiljön minst. Bergvärme kan i stort sett installeras överallt, även där förutsättningarna för de övriga systemen (tillgång till vatten, stor markyta) saknas.

 

Hur vet jag att den installerade värmepumpen klarar att värma upp mitt hus?

Varje värmepumptillverkare håller sig med ett eget beräkningsprogram för att ta fram husets energibehov och därefter val av lämplig värmepump. Värmepumpanläggningens kapacitet kan lätt räknas fram om det redan finns en annan uppvärmningskälla i fastigheten, exempelvis oljepanna, med dokumenterad bränsleförbrukning. I annat fall görs det en uppskattning med hänsyn tagen till husets konstruktion, isolering, boyta, önskad innetemperatur med mera. En värmepumpinstallatör/återförsäljare följer oftast tillverkarnas rekommendationer. Det är dock viktigt att borrhålet dimensioneras rätt så att tillräckligt med energi levereras till anläggningen.

Försök även ta hänsyn till att husets energibehov kan förändras i framtiden. Kommer ni kanske bygga ut, installera pool eller bli fler som bor i huset?

 

Vad är energi- respektive effekttäckningsgrad?

Energi- och effekttäckningsgrad anges vanligen i procent. Energitäckningsgraden talar om hur stor andel av årets energibehov som täcks med hjälp av värmepumpen. Systemet dimensioneras oftast så att värmepumpen kan leverera nästan all energi som krävs, i storleksordningen 90%. I regel installerar man dock inte en värmepump med lägre effekttäckningsgrad. Detta beror på att den högsta effekten krävs årets kallaste dagar, vilka är relativt få. Då används istället en annan energikälla som får gå in och stötta, exempelvis en elkassett. Givetvis kan även en ved- eller oljepanna användas för samma ändamål.

 

I offerterna jag har fått från olika värmepumpsäljare anges olika kraftiga pumpar och/eller olika borrhålsdjup. Hur kan jag veta vilka uppgifter som är korrekta?

Varje tillverkare av värmepumpar håller sig med ett eget beräkningsprogram. Kontrollera att uppskattningarna av husets energibehov (kWh per år) är någorlunda samstämmiga i alla dina offerter. Skillnaderna i dimensioneringen/valet av storlek på värmepump kan då bero på olika val av effekt- respektive energitäckningsgrad, pumpens effektivitet med mera.

Var skeptisk till extremt grunda borrhål, särskilt med tanke på att fördjupning av en redan borrad energibrunn är relativt kostsam och sällan att rekommendera. Bedöm merkostnaden för ett djupare borrhål i förhållande till den totala anläggningskostnaden – ett djupare borrhål ger ett stabilare system.

Hydrogeolog Borrföretagen