Geoenergi
Geoenergi är solenergi lagrad i marken
Geoenergi är samlingsnamnet för bergvärme, jordvärme, sjövärme och energilagring i jord och berg. I motsats till vad många tror utgörs geoenergi i huvudsak av solenergi, som passivt lagras i mark och berg. Solenergin når – tack vare direktinstrålning, nederbörd och vind – ner till cirka tio meters djup. Där är temperaturen ungefär lika hög som årets medeltemperatur i luften.
På större djup ökar temperaturen gradvis tack vare värmen som alstras i jordens inre och som strömmar upp mot markytan – så kallad geotermisk värme.
Vi kan utvinna geoenergi för att både värma och kyla våra hus. När vi vintertid utvinner värme, kyls jorden respektive berget något för att under sommaren åter värmas upp med hjälp av solvärme (ovanifrån) och en del geotermisk värme (underifrån). I de vanligaste geoenergianläggningarna är dock det geotermiska värmebidraget mindre än fem procent av det totala inflödet av värme.
Typer av system
Bergvärme
Det vanligaste systemet, bergvärme, används företrädelsevis till villor men även större fastigheter. Oftast borras en slangförsedd energibrunn till 200-250 meters djup på den egna fastigheten. En köldbärarvätska cirkuleras i slangen och hämtar värme från berget.
Systemet är slutet och kräver minimalt med underhåll. Det kan även användas för komfortkyla. När värme tas ur berget under den kalla säsongen kyls det. På sommaren kan denna kyla tas upp samtidigt som värme från byggnaden förs ner i berget. Det ger ett gynnsamt tillskott inför nästa kalla säsong genom att berget på så sätt återladdas. I större system, så kallade borrhålslager används denna funktion för att säsongslagra stora energimängder i berget för att på så sätt spara och återanvända värmen och kylan.
Ytjordvärme
Ytjordvärme används istället för bergvärme då man har en större tomt. Slangar plöjs eller grävs ned på ett djup av cirka en meter. Systemet bygger oftast på att frysa en del av markens fuktighet. Vid frysningen frigörs stora mängder värme (isbildningsvärme) som förs över till köldbäraren i slangsystemet.
Ytjordvärme kan inte användas för komfortkylning eftersom temperaturen i marken blir för hög.
Grundvattenvärme
Grundvattenvärme är det effektivaste sättet att använda geoenergi. Detta beror på att marken på djupet har en konstant temperatur året. Grundvattnet som energibärare pumpas ur en eller flera brunnar och återförs till grundvattenmagasinet igen efter värmeuttaget. Systemet förutsätter att det finns uttagbart grundvatten inom eller i närheten av fastighetens gränser. Grundvatten kan med fördel också användas för komfort- och processkylning. Systemen är oftast storskaliga och precis som de större borrhålslager kan energin säsongslagras i varma respektive kalla brunnar.
Borra för geoenergi
Dimensionering
Idag värms cirka 60% av svenska småhus värms med värmepump enligt data från Energimyndigheten (Energiläget 2020). Omkring en tredjedel av dessa beräknas vara geoenergianläggningar. Förutom dessa finns även några geoenergisystem som inte använder värmepump för att utvinna energin.
Det är viktigt att borrhålen är anpassade till värmepumpens effekt och den energimängd som byggnaden kräver. Ett för grunt borrhål kommer på några års sikt leda till att temperaturen faller eftersom mer energi hämtas ut än vad som hinner återföras ifrån omgivningen.
Både den naturliga temperaturen i marken och vilken typ av berg man borrar i påverkar hur mycket energi som kan hämtas per meter. Borrhålens djup måste därför anpassas efter de förutsättningar som råder på platsen.
En korrekt dimensionering blir extra viktigt i större projekt med många borrhål. Då kan det vara lämpligt att utföra ett så kallat termisk responstest (TRT), där man mäter viktiga parametrar som krävs för att avgöra vilket djup som behövs.
Ett korrekt dimensionerat borrhål kommer kunna fortsätta leverera energi i tiotals år och har långt längre livslängd än värmepumpen. Det är också viktigt att tänka på eventuella förändringar i energibehov i framtiden. Huset kommer kanske byggas ut? Antalet boende i huset förändras? Ni kommer kanske anlägga en pool? Det är betydligt billigare att borra några meter extra när maskin och personal är på plats än att komplettera i efterhand.
Borrningen
Branschnormen för brunnsborrning i Sverige är Normbrunn -16 som ges ut av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Vi rekommenderar att all brunnsborrning utförs i enlighet med denna skrift, om det inte finns särskilda skäl att frångå den på någon punkt. Det är viktigt att hänvisa till normen i avtalet mellan kund och brunnsborrare för att den ska bli bindande.
I normen finns bland annat regler kring hur borrrningen ska utföras för att inte riskera att skada mark, grundvatten och närliggande borrhål eller fastigheter.
Förläggningen av kollektorslangen bör utföras i enlighet med Svenskt Geoenergicentrums riktlinjer.
Skriftliga avtal
Borrföretagen rekommenderar att man alltid tecknar ett skriftligt avtal. Avtalet kan till exempel bestå av en offert som avropas eller ett kontrakt. Det är viktigt att arbetet som ska utföras samt prissättningen är tydligt beskrivet. Dessutom bör eventuella förutsättningar för arbetets genomförande vara listade, allt för att undvika missförstånd och konflikter.
Svenskt Geoenergicentrum
Svenskt Geoenergicentrum är Sveriges kunskapscentrum för Geoenergi. Där finner du information om små och stora system samt det senaste om aktuella projekt och forskning.
Passa även på att läsa Svensk Geoenergi, en tidning som riktar sig till alla med ett intresse för geoenergi och förnybar energiförsörjning.
