Vatten
Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Det är inte konstigt att vi vill ha rent och välsmakande vatten till vardags. Om du inte har tillgång till kommunalt vatten finns egentligen bara ett alternativ: att anlägga en egen vattenbrunn.
Mer information för dig som har eller planerar för en egen vattenbrunn hittar ni på Livsmedelsverkets hemsida.
Borra för vatten
Vattenbrunn
I Sverige har vi den stora förmånen att ha drickbart vatten i marken på de allra flesta platser. I berggrunden finns vattnet i sprickor. I vissa bergarter kan vatten även förekomma i porutrymmen. Genom att anlägga en egen vattenbrunn tryggar du din tillgång på gott dricksvatten i många år framöver.
En borrad vattenbrunn i Sverige konstrueras med foderrör som drivs genom jordlagren och förankras minst två meter ner i fast berg. Därefter fortsätter borrningen i berget i en mindre dimension tills brunnen ger tillräckligt mycket vatten för att tillgodose fastighetens behov.
När man som kund ska beställa en ny, borrad vattenbrunn vill man gärna veta precis vad det kommer att kosta. De vanligaste frågorna vi får handlar om precis detta.
En brunnsborrare lämnar generellt inte ett fast pris på vattenbrunnen. Det beror framför allt på att det är svårt att på förhand veta hur mycket foderrör som kommer krävas och hur djupt man måste borra för att stöta på tillräckligt många, tillräckligt vattenförande sprickor. Istället brukar offerterna innehålla ett grundpris med alla fasta kostnader, och sedan en rörlig del som regleras efter hur djupt man faktiskt behövde borra. På SGUs hemsida finns kartor och statistik över hur djupa brunnar som borrats i ditt område.
Vattenkvalitet
När brunnen är färdig och har omsatt en del vatten tas ett vattenprov som skickas på analys. Ibland upptäcks då att grundvattnet under fastigheten inte håller tillräckligt god kvalitet. Det kan till exempel röra sig om att vattnet har hög hårdhet eller för hög halt av järn, mangan eller nitrat. Nästan alla kvalitetsproblem går att behandla med en filteranläggning. Eftersom vattnets kvalitet är svår att veta på förhand ingår normalt inte behandling av råvattnet i priset på vattenbrunnen.
På vissa platser i landet kan man stöta på salt grundvatten, exempelvis i kustnära områden, på öar och platser som legat under högsta kustlinjen. Eftersom saltvatten är tyngre än sötvatten ökar risken för saltvatten med ökande djup. I dessa områden kan man inte alltid borra djupare även om brunnen ännu inte ger tillräckligt mycket vatten. Istället kan man behöva vidta andra åtgärder, såsom att trycka brunnen eller helt enkelt försöka borra ett nytt hål. Vet man i förväg att djupet är begränsat kan man välja en större dimension på brunnen. Som kund har man mycket att vinna på att välja ett borrföretag med lång erfarenhet och god lokalkännedom.
Borrningen
Branschnormen för brunnsborrning i Sverige är Normbrunn -16 som ges ut av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Vi rekommenderar att all brunnsborrning utförs i enlighet med denna skrift, om det inte finns särskilda skäl att frångå den på någon punkt. Det är viktigt att hänvisa till normen i avtalet mellan kund och brunnsborrare för att den ska bli bindande.
I normen finns bland annat regler kring hur borrrningen ska utföras för att inte riskera att skada mark, grundvatten och närliggande borrhål eller fastigheter.
Skriftliga avtal
Borrföretagen rekommenderar att man alltid tecknar ett skriftligt avtal. Avtalet kan bestå av en offert som avropas eller ett kontrakt. Det är viktigt att arbetet som ska utföras samt prissättningen är tydligt beskrivet. Dessutom bör eventuella förutsättningar för arbetets genomförande vara listade, allt för att undvika missförstånd och konflikter.
Vattenbrunnar
Djupborrad brunn
En modern djupborrad vattenbrunn är idag, tillsammans med kommunalt vatten, den säkraste vattenkällan. I en sådan brunn är vattnet opåverkat av föroreningar som följer med exempelvis nederbörd, gödningsmedel och industriella biprodukter. Brunnen ger i regel en trygg och stabil tillgång på dricksvatten oavsett årstid.
Vattenbrunnen borras normalt i någon av dimensionerna 140 mm eller 168 mm, men även 193 mm förekommer. Genom att välja en större dimension får du ett större vattenförråd i brunnen, vilket kan vara värdefullt särskilt i områden där det finns risk för saltvatteninträngning och man därför inte kan borra lika djupt. Det kan även vara klokt att välja en större dimension om man förväntar sig att tillgången på vatten i berggrunden kommer vara dålig.
På vissa platser finns det förutsättningar för att utföra en filterbrunn. Det är en särskild typ av borrad brunn som avslutas i ett löst marklager, exempelvis grus. Vatten rinner in i brunnen genom ett filter som håller ute de lösa partiklarna utanför, därav namnet.
Med modern borrutrustning tar det bara några timmar att borra en brunn som kan leverera vatten i många årtionden framöver.
Du kan känna dig trygg när du anlitar en borrare som är utbildad och godkänd av Borrföretagen. Våra medlemsföretag har certifierad borrpersonal med lång erfarenhet och är dessutom skyldiga att teckna ordentliga ansvars- och produktansvarsförsäkringar.
Borrningen ska utföras enligt Normbrunn -16.
Grävd brunn
En grävd brunn kräver särskilda förutsättningar. Av tekniska skäl kan man inte gräva en brunn till särskilt stort djup och man måste hitta ett vattenförande marklager relativt ytligt. Risken är därför stor att vattnet i brunnen kommer vara påverkat av ytvatten. Såväl kvalitet som mängd dricksvatten kan variera kraftigt med årstiden.
En grävd vattenbrunn kräver större engagemang från ägaren än en djupborrad.
Rörspetsbrunn
Vid goda förutsättningar att hitta ett vattenförande lager inte djupare än 5-6 meter kan en rörspets vara ytterligare ett alternativ. Rörspetsen är ett perforerat rör med en hård spets som drivs ned i marken. Det kräver förstås att markens beskaffenhet tillåter detta. Stora block kan ställa till problem när röret förs ner.
Idag används den här typen av brunn sällan och framför allt till trädgårdsbevattning eller grundvattenövervakning.
Problem med ditt vatten?
Här har vi samlat de vanligaste problemen som kan uppstå och dess troliga orsaker.
Med den här informationen vänder vi oss både till dig som har kommunalt dricksvatten och till dig som har egen brunn.
Den första tabellen tar upp problem som du upptäcker när du använder vattnet som dryck och för matlagning, hygien eller tvätt. Den andra tabellen har du nytta av efter att först ha låtit analysera vattnet. Exakta besked om vattnets kvalitet får du först genom en laboratorieanalys. För att klarlägga vad som behöver göras, kan det vara nödvändigt att låta en fackman bedöma och eventuellt titta på anläggningen.
Kommunens kontor för miljö- och hälsoskydd har ansvar för den kommunala vattenförsörjningen. Där kan du få hjälp om du tror att du har blivit sjuk av vattnet.
Har du egen brunn är det du som fastighetsägare som ansvarar för att dricksvattnet håller en god kvalitet. Livsmedelsverket rekommenderar att man tar ett vattenprov minst var tredje år.
Problem som du märker själv
| Huvudproblem | ||
|---|---|---|
| Partiklar | ”Sand och liknande” | Pumpen suger in material från brunnens botten ny brunn arbete i brunn eller på ledningsnät kalkutfällningar |
| Rostflagor | Korrosionsprodukter från ledningsnät järnhaltigt grundvatten arbete på ledningsnät | |
| Mörka flagor | Manganhaltigt grundvatten rörbeläggning av asfalt | |
| Slam | Blekt/brunfärgat slam | Korrosion i nätet järnhaltigt grundvatten aluminiumrester från beredning |
| Grumlighet | ||
| Ljus fällning | Borrkax (ny brunn) lerslam | |
| Ytfilm | Tunna ljusa flak | Kalkutfällning från hårt vatten |
| Färgade flak | Järn- eller manganutfällningar, eventuellt i kombination med kalk | |
| Färgad, tunn hinna | Oljeförorening humus eller annat organiskt material annan förorening | |
| Beläggningar på sanitetsgods och i kokkärl | ||
| Ljusa, saltlika beläggningar | Kalkutfällningar från hårt vatten saltrikt vatten (koksalt) | |
| Brun, mörk beläggning | Järn/manganutfällningar | |
| Blågrön beläggning | Koppar i vattnet på grund av korrosion | |
| Skador på rör, varmvattenberedare och maskiner | Korrosion | Låg alkalinitet (”försurningskänsligt” vatten) hög salthalt (främst koksalt) olämplig kombination av metaller i installationer |
| Utfällningar i rör | Skador på värmepatroner och maskiner | Kalkutfällningar från hårt vatten utfällning av korrosionsprodukter överhettning på grund av utfällningar |
| Textilskador | Mörka fläckar, missfärgad tvätt | Järn/manganhaltigt vatten rostflagor |
| Färgat vatten | Gult/brunaktigt vatten | Humusämnen hög järnhalt i grundvattnet korrosionsprodukter |
| Gråsvart vatten | Lossrivna manganutfällningar från rörnätet | |
| Grönt hår | Hög kopparhalt på grund av korrosion | |
| Tandemaljfläckar | Hög fluorhalt i grundvattnet | |
| Lukt | ”Ruttna ägg” svavelväte | Svavelväte i grundvattnet påverkan från avlopp vatten som inte omsätts under längre tid |
| Jord, mossa, sjö och dylikt | Ytvattenpåverkan mikroorganismer i nät eller reservoarer | |
| Olja, bensin etc | Förorening nära brunn eller ledning plastledning i oljeförorenad mark | |
| Gummi, plast och dylikt | Nylagda rör | |
| Diarréer | Vatten förorenat av sjukdomsframkallande mikroorganismer hög sulfathalt | |
| Allergi och överkänslighet | Hudbesvär: klåda, rodnad eller utslag | Överkänslighet mot vissa tvättmedel överkänslighet mot någon mikroorganism överkänslighet för annan vattenfaktor t ex högt pH, hårdhet eller vissa organiska ämnen |
Problem som kommer fram vid analys
| Påverkan från | Förhöjda/avvikande halter | Troliga orsaker |
|---|---|---|
| Avloppsvatten | Förhöjda halter av vissa bakterier (indikatororganismer), kväveföreningar, fosfat | Läckande avloppsledning Inläckande av ytligt vatten Olämplig brunnsplacering Felkoppling |
| Åkerbruk, gödsling | Som ovan, särskilt nitrat och även kalium | Olämplig brunnsplacering Inläckage av ytligt vatten Lättdränerade jordlager |
| Ytligt vatten (humus) | ||
| Heterotrofa bakterier, färg, lukt, grumlighet | Inläckage i brunn | |
| Saltvatten | Klorid, sulfat | Infiltration av havsvatten eller salt grundvatten |
| Surt vatten (ledningsangripande) | pH, alkalinitet, kolsyra, hårdhet, aluminium, koppar | Råvattnet är ledningsangripande Inläckage av ytligt vatten Olämplig brunnskonstruktion |
| Berggrund eller mark | Fluorid | Naturlig förekomst |
| Radon | Naturlig förekomst | |
| Uran | Naturlig förekomst | |
| Arsenik | Naturlig förekomst | |
| Bly | Naturlig förekomst | |
| Antimon | Naturlig förekomst | |
| Mikrobiologisk tillväxt i ledningsnät | Heterotrofa bakterier, mikrosvamp, aktinomyceter | Dåligt råvatten Ineffektiv beredning Hög halt av organiskt material i dricksvattnet |
| Villafilter | Dålig funktion Mikroorganismer |
Felaktig skötsel |
